”Förslag till överenskommelse mellan regeringen och idéburna organisationer inom det sociala området (FTÖ)”

Rainbows remissvar på ”Förslag till överenskommelse mellan regeringen och idéburna organisationer inom det sociala området (FTÖ)”.

Övergripande synpunkter på ”Förslag till överenskom (FTÖ)”

• Rainbow delar uppfattningen om att den sociala ekonomin innefattar – och ska innehålla – ett flertal sinsemellan relativt särpräglade organisationer, varav en del ger socialpolitisk röst åt utsatta grupper och är organisationer där merparten av medlemmarna själva är eller har varit bärare av en problematik som måste uppmärksammas. Sådana organisationer samlas inom missbruksområdet under Rainbows paraply. Här är det avgörande att dessa organisationers oberoende och rätt att även vara kritiska värnas, vilket också framhålls i FTÖ texten.
• Rainbow instämmer i att den sociala ekonomin med bland annat det sociala företagandet som en aktör är, och framförallt kan bli, en viktig utförare av sociala tjänster. Det finns en demokratisk dimension i den tredje sektorns företagande. Genom ett utvecklat socialt företagande kommer de facto tre utföraresektorer att uppstå och prövas mot varandra exempelvis när det gäller inflytande över den egna rehabiliteringen, arbetsplatsens organisering, graden av brukarinflytande etc.
• De är också viktigt att notera att inom fältet det sociala företagandet finns en inte oansenlig skillnad mellan å ena sidan de sociala företag som drivs och ”ägs” av människor som själva bär eller ha burit en specifik problematik eller funktionsnedsättning. Och å andra sidan de sociala företag som drivs av en helt professionaliserade personalgrupper, men uppburet av en speciell värdegrund. De brukarstyrda sociala företagen kan komma att behöva få en speciell uppmärksamhet vad gäller riksvilligt startkapital, arbetsmarknadspolitiska insatser för att täcka delar av lönekostnader. Offentliga upphandlingar måste utformas på ett sätt som ger dessa företag möjlighet att reellt kunna vara med i anbudsgivningen.
• Det är i detta sammanhang en självklarhet att ingen organisation inom den sociala ekonomin ska känna sig tvingad att för sin överlevnad ta på sig en utförares roll.
• Det relativt nya fenomenet i Sverige, de brukarstyrda sociala företagen beskrivs i FTÖ texten (sid. 7) ”Vi är det sociala arbetskooperativet med småskaligt och demokratiskt organiserat arbete”. Från Rainbows sida vill vi starkt betona att sociala företag också kan vara stora. Bland Rainbows organisationer finns sociala företag med mellan 200 och 400 personer verksamma i arbete och utbildningar. Dessa företag deltar i upphandlingar av exempelvis rehabilitering och utbildningar av missbrukare och andra exkluderade grupper. De sociala företagen har en stor potential, men för att de fullt ut ska utvecklas krävs att man inser att det sociala företagande förvisso ska vara demokratiska och egenmaktsbaserat, men företagen behöver definitivt inte vara småskaliga. Storleken på företagen hänger starkt samman med situation för de målgrupper man vänder sig till, som t.ex. personer med psykiatrisk problematik, långtidsarbetslösa, människor med fysiska funktionsnedsättningar, människor med utvecklingsstörningar eller människor med missbruksproblem och andra marginaliserade grupper.
• Rainbow anser att de använda strukturerna och skrivningarna i FTÖ i sina huvuddrag är bra. En tydlig distinktion görs för respektive aktör; den sociala ekonomin, SKL och det offentliga. Det kan dock inte nog poängteras att principernas giltighet bara kan prövas mot en framtida praktik runt om i landet. Text är dock en sak, men till syvende och sist är det praktiken som visar vilken toleransnivå det offentliga har visavi kritiska grupperingar inom den sociala ekonomin.

Utöver detta har vi följande synpunkter.

• Ett avsnitt tillförs i FTÖ som är mer diskuterande och problematiserande om de maktförhållandena och därmed de möjliga konfliktområden som kan uppstå mellan den sociala ekonomins organisationer och det offentliga. Det finns en tendens i Sverige att ensidigt framhålla de gemensamma målen, d v s demokrati, inflytande, dialog, samverkan etc. Samsynen och agerande för gemensamma mål mellan den sociala ekonomin och det offentliga är huvudfåran, och det är bra. Men det måste också finnas en beredskap och levande diskussion om hur konflikter ska hanteras. I annat fall kommer rådande faktiska maktförhållanden, det offentligas övertag och den sociala ekonomins underläge i denna maktrelation att de facto ge det offentliga tolkningsföreträdet vid uppblossande konflikter. Det ultimata maktmedlet kan visa sig när offentliga ekonomiska medel fördelas mellan olika grupperingar av ”röstbärare”.
• Rainbow föreslår också att FTÖ utförligare och mer precist beskriver hur överenskommelsen ska följas upp nationellt, regionalt och lokalt. Här kan texten under rubriken ”gemensamt åtagande” (sid.15) preciseras så att det tydligt framgår att den sociala ekonomins företrädare alltid ska ingå i den femåriga nationella uppföljningen. Här kan lärdomar dras från s.k. ”brukarrevision” som har prövats inom det psykiatriska fältet. Den sociala ekonomins representanter måste i detta arbete få fullgoda möjligheter att utföra sitt ”revisionsarbete” det gäller tid, ersättning och tillgång till sådant som är relevant för att kunna utföra jobbet som ”brukarrevisor”. ”Brukarrevisorerna” måste ha legitimitet inom den sociala ekonomins organisationer. Annars kommer de bara att vara och uppfattas som någon form av gisslan, som endast deltar för att ge de offentligas uppföljningar legitimitet.

• Slutligen anser Rainbow att det är värdefullt att det finns en arena för dialog mellan det offentligas och den sociala ekonomins olika aktörer.

Stockholm den 26 juni 2008

Alec Carlberg

Ordförande Rainbow-Sweden