Professor Anneli Uusküla från Tartu Universitet i Estland föreläste om sitt samarbete med Convictus Estlands sprutbytesprojekt på Convictus konferens ”Sprututbyte och andra hälsoinsatser” den 24 augusti.

Professor Anneli Uusküla från Tartu Universitetet berättade om Estlands hiv-epidemi. I Estland bär över en procent av befolkningen på viruset, och även om antalet nysmittade minskar och fler får behandling står landet inför stora utmaningar. För att få kunskap om målgruppens behov och nå ut med stödprogram lyfte professor Uuskula fram samarbete mellan universitet, myndigheter och frivilligorganisationer som en nödvändig komponent. Slutligen presenterade professor Uuskula forskning som visar hur sprutbytesprogram drastiskt reducerat antalet nysmittade i Tallinn samtidigt som antalet sprutmissbrukare, framförallt unga personer, minskat. 

a) Att behålla huvudmannaskapet som nu d v s att kommunernas socialtjänst har det huvudsakliga ansvaret

b) Att landstingen tar över huvudansvaret

c) Att ett tydligare och mer lagreglerat ansvar delas mellan kommuner och landsting.

Vidare ska utredningen se över tvångslagstiftningen, avseende antingen ett förstärkt rättsskydd inom ramen för nuvarande LVM eller att tvångsvården faller in under den psykiatriska tvångsvården LPT.

Rainbows medlemmar har aktivt deltagit i en referensgrupp bestående av tredje sektorns organisationer. Rainbow har också lämnat skriftliga synpunkter på remisser från Missbruksutredningen. Se dessa texter på annan plats på hemsidan.

Se nedanstående länkar för program.

Kursen Social Mobilisering kommer också att presenteras på ett seminarium på SKLs konferens ”Från Kunskap till Praktik” den 17-18 november-10

Till: Myndigheter, förvaltningar, kunder, leverantörer och andra intressenter

Från: Prima Gruppen (fd Länkarna Johanneshov)

Länkarna Johanneshov (LJ) har bytt namn till Prima Gruppen. De verksamheter som LJ tidigare bedrev – Behandlingshemmet Krinolinen, Lantbrukskooperativet Roo Gård, Flyttfirman i Fruängen och  saneringsfirman i Österåker – finns alla kvar med sina nuvarande namn, men ingår nu i koncernen Prima Gruppen.

Prima gruppens fyra nämnda verksamheter kan sammanfattas i det övergripande begreppet socialt företagande med dess olika mänskliga och ekonomiska beståndsdelar. Prima Gruppens övergripande mål är att erbjuda människor en väg bort från missbruk och utanförskap genom arbete, boende och gemenskap.

Skälet till namnbytet är att det tidigare namnet inte speglade den bredd och mångfald av verksamheter som Prima Gruppen har idag.

Prima Gruppens målsättning är att öka kvaliteten på rehabilitering, boende och erbjudna arbetsplatser inom koncernen. Detta i sin tur gör att vi ska kunna hålla en hög klass på de tjänster och produkter som Prima Gruppen erbjuder sina offentliga och privata kunder.

Rent praktiskt innebär namnbytet till Prima Gruppen följande för er;

• Prima Gruppen behåller sitt gamla, (LJs) organisationsnummer 802011-5146
• Plusgiro 488 37 84-4 och Bankgiro 5244-0427, samma som tidigare
• Telefonnummer till de olika verksamheterna är de samma som tidigare
• Ny hemsida kommer att öppnas någon gång under hösten 2010 med adressen www.primagruppen.se till dess gäller LJs nuvarande
• Roo Gård har en ny postadress; Roo Gård, 184 93 Åkersberga

Säkerligen kommer vi att upptäcka flera förändringar framöver som en följd av namnbytet. Vi får då fortlöpande hålla er informerade om dessa.

För mer specifik information om:

Krinolinen: kontakta Nathaliy Anic 0703 164591

Roo Gård: kontakta Elena Nordström 0705 674833

Övergripande frågor för Prima Gruppen: Bo Holmberg 070 5674822 eller undertecknad

Om ni vill göra ett studiebesök på någon av Prima Gruppens verksamheter går det bra att höra av sig.

Med vänliga hälsningar

Alec Carlberg, Ordförande Prima Gruppen, 0733 94 58 26

Program och vidare information kommer under hösten.

För mer information kontakta: maria@aluma.nu

Till: Missbruksutredningen SoU 2008:04                                                                                                   Socialdepartementet                                                                                                                                                      103 33 Stockholm

Angående en utbildning till rehabiliterings/ behandlingsassisten för yrkesverksamma inom missbruksrehabilitering, men oberoende av tidigare uppnådd utbildningsnivå.

Inom den sociala ekonomins område finns ett flertal organisationer som bedriver rehabilitering/behandling för människor med alkohol- och/eller drogberoende. Många av dessa rehabiliteringsorganisationer har ett stort antal anställda, ibland i stort sett samtliga, som själva har rehabiliterat sig från ett tidigare missbruk och utanförskap.
Dessa människor med tidigare egen missbrukserfarenhet har en stor kunskapsbas som kan vara väl lämpad för att arbete med rehabilitering av människor som fortfarande befinner sig i missbruk, men har en önska att lämna utanförskapet.  Denna erfarenhetsbas måste tas tillvara och godkännas som legitim i arbetet att rehabilitera människor med beroendeproblem.  Antalet slutenvårdsplatser i Sverige som drivs av människor utan formell akademisk kunskap är stort, hur stort mer exakt är inte känt av oss.  Rainbows organisationers dygnet runt platser uppgår idag till drygt 10 procent av landets totala utbud, eller i reella tal till omkring 400 platser. Till detta kommer ett antal platser som andra brukarorganisationer och/eller sociala brukarstyrda företag driver.
Vi vill därför föreslå Missbruksutredningen (SoU 2008:04) att lägga ett förslag om att utreda inrättandet av en speciell utbildning som i första hand vänder sig till människor med egna tidigare erfarenheter av missbruk och som idag arbetar med rehabilitering, men som saknar formell behörighet till ”traditionella” utbildningsvägar.
Utbildningen kan med fördel också vända sig till professionella yrkesutövare, som idag kommer i kontakt med missbruksproblematiken utan att för den skull ha det som sitt huvudsakliga arbetsområde, exempelvis sjuksköterskor, läkare och undersköterskor med flera.

I Sydeuropa finns sådana utbildningar, i exempelvis Spanien är dessa yrkes- och akademiska kurser upplagda på tre nivåer; a) en grundläggande utbildning som ges under ett års tid och kan genomgås samtidigt som man arbetar kvar på sin arbetsplats. Nivå b) är en fortbildningsnivå d v s en kortare fortbildningskurs för att hålla sig ajour med vad som händer inom området missbruk och rehabilitering, nivå c) är ett samarbete med universitet där man också kan erhålla ett akademisk certifikat på genomgången utbildning.

Vårt förslag; är att i en första fas skapas förutsättningar för att utarbeta en grundutbildning med förslagsvis ett halvt eller ett år lång utbildningstid. En sådan utbildning bör innehålla bland annat vissa grundteman som;

• Etik i dess olika aspekter inom det sociala rehabiliteringsarbetet (ska genomsyra alla områden som nedan nämns)
• Kunskap om de lagar och förordningar som omgärdar rehabiliteringsarbete
• Klienters rättsäkerhet och den egna viljans betydelse
• Kvalitetssäkringens och dokumentationens betydelse
• Övergripande information/introduktion om olika tillämpade rehabiliterings- och behandlingsmetoder (mångfald istället för enfald i landets rehabiliteringsutbud)
• Professionella yrkesroller och samverkan kring en ”klient”
• Introduktion till ”kommunikation och gruppdynamik”

Utbildningens praktiska uppläggning; bör vara en blandning av teori, praktik, återkommande samlingar (exempelvis veckovisa) samt kortare praktiktillfällen hos andra rehabiliterings – och vårdgivare). En stor del av kursen sker via datoriserad distansläsning och med regelbundet återkommande examinationstillfällen. Detta betyder att en anställd kan gå utbildningen och fortfarande arbeta kvar på sin arbetsplats.

Utbildningens certifiering; ett krav är att kursen ger en certifiering som är gångbar i hela landet och att därmed personer som genomgått utbildningen tillerkänns kompetens som behövs för att ansvara för och bedriva dygnet runt rehabilitering som då också erkänns vid exempelvis anbuds- och upphandlingsförfarande från kommuner, landsting och stat.

Hur gå vidare, förslag; Missbruksutredningen konstaterar att ett behov föreligger av en utbildning som i första hand vänder sig till människor som arbetar med rehabilitering men saknar formell utbildningsnivå, utan istället har en erfarenhetsbaserad kunskap bygd på ett tidigare eget utanförskap.

Utbildningens framväxt; ska ske på ett sätt som garanterar att erfarenheter av att arbete med missbruksrehabilitering kombinerat med erfarenhet av tidigare eget utanförskap integreras med både specifika och allmängilltig erfarenhet och kunskap som en bra rehabilitering/vård måste erbjuda.

Cirpriana de Arteaga,  Dianova/Rainbow
Michele Bellasich, Dianova/Rainbow
Alec Carlberg, Rainbow/Prima Gruppen
Bo Holmberg, Prima Gruppen/Rainbow

Önskas ytterligare information om ministerbesöket på Roo Gård kontakta:
Alec Carlberg ordförande Prima Gruppen alecalec@bredband.net eller 0733 94 58 26 eller
Elena Nordström elena.nordstrom@lankarna.com eller 0705 67 48 33

Stockholm/Åkersberga

PS: mer information om Roo Gård finns på www.lankarna.com

Rainbow Sweden är en röst som utgår från de erfarenheter som klienter, patienter och fångar har samlat på sig under perioder av utanförskap. Det är uppenbart att utsatta människor behöver starka kollektiva röster som kan föra fram åsikter och uppfattningar utifrån personliga erfarenheter, både på individ – och samhällsnivå. Utgångspunkten är att det råder ett ojämlikt maktförhållande mellan en hjälpsökande och samhällets vårdapparat och dess personal.

Rainbow Swedens organisationer är praktiker. De innebär att de konkret erbjuder allt ifrån akut lindring för den hemlöse till olika former av behandling, rehabilitering och arbetsträning. Insatserna, som är frivilliga och utgår ifrån den enskilde personens förväntningar och val, att själv vilja förändra sin situation.

Den marginaliserade människan
Långvarigt missbruk kräver ofta långvarig rehabilitering. Oavsett hur utanförskapet har uppstått så leder det till fysiska och psykiska konsekvenser. De fysiska konsekvenserna kan visa sig som bostads- och arbetslöshet, stora skulder, dålig hälsa och inte sällan också kriminalitet. De psykologiska effekterna kan innebära en förlorad självkänsla och rädsla för att närma sig ett ”normalt liv” med ett någorlunda avspänt förhållande till andra människor i drogfria vardagssituationer. En framgångsrik rehabilitering bygger på att den egna önskan om förändring kombineras med positiva stegvisa förändringar. Det innebär att en egenmaktprocess (empowerment) påbörjas.

Bostad, arbete och hälsa
Förutsättningen för att en rehabilitering ska ha en rimlig chans att bli framgångsrik är att individen kan tillförsäkras en viss grundtrygghet i form av bostad, tillgång till hälso- och sjukvård samt en meningsfull sysselsättning eller arbete.

Bostaden innebär en fristad, där nyckeln till ytterdörren är förutsättningen för individen att i egen takt och med bibehållen integritet kunna rör sig mot en förbättrad livssituation. Tillgången till en egen bostad betyder inte att andra stöd- och rehabiliteringsinsatser är obehövliga.

Arbete och sysselsättning får varken bli ett sätt att fördriva tiden eller att från samhällets sida kontrollera och disciplinera människor. Arbetet har inte enbart uppgiften att lära människor ett yrke eller att kunna försörja sig. Riktigt och rätt organiserat arbete är en del i rehabiliteringen, d. v. s. en del i egenmaktsprocessen som leder till en utveckling av individens självkänsla. Detta kräver att individen ser att dennes ansträngningar betyder något, och inte bara är meningslös ”pysselsättning”.

Tillgång till hälso-, sjuk- och tandvård ska vara en rättighet även under tider av aktivt missbruk. Också personer med pågående missbruk har rätt att skydda sin hälsa utan att mötas av moralism och avståndstagande.

Ett tydligt exempel på denna moralism är de långdragna diskussionerna och oenigheterna om sprutbytesprogrammen. Rainbow Swedens uppfattning är att sprutbytesprogram kopplat till medicinska och sociala insatser ska erbjudas i hela landet. Likaså ska de som behöver medicinering för att komma ur sitt missbruk ha tillgång till det. Patienter ska inte kunna uteslutas ur substitutionsprogram på lösa grunder och på ett rättslöst sätt.

Att lämna missbruket
Vägen bort från missbruk och social misär är lång och mödosam, och den är kantad av upp- och nedgångar. Verkligheten visar att vissa aldrig kommer att uppnå en varaktig alkohol- och/eller drogfrihet trots stora insatser från samhället och individen. Verkligheten visar också att det inte går att förutspå vem som kommer att lämna missbruket och vem som kommer att återfalla i en destruktiv droganvändning.

Varje drogberoende person är både en potentiell framtida drogfria och socialt integrerad person och en person som under resten av livet kommer att pendla mellan nyktra och drogfria perioder och återfall. Denna ovisshet innebär att ett civiliserat samhälles uppgift är att se till att människor överlever även under svårt missbruk. En död missbrukare kan aldrig rehabiliteras, vilket däremot en levande kan.

Den självklara sanningen är att människor är olika och har olika sätt att hantera sina önskningar och förhoppningar. I teorin är det få som motsätter sig detta. I verklighetens missbruksvård är denna sanning inte alltid giltig. Alltför ofta erbjuds en klient enbart det som vid ett givet tillfälle anses vara effektivt och gångbart, oavsett vilka den enskildes uttalade önskningar och motiv är. Missbrukarvården måste i sitt vårdutbud erbjuda mångfald istället för vad som i en viss tid är på modet, och som innebär enfald.

Rainbow – det är vi
Rainbow Sweden bildades 1996, med syftet att skapa och öka förutsättningarna för samarbete mellan klientdrivna organisationer. Idag består Rainbow Sweden av nio organisationer. Deras verksamheter är vitt skilda, men vad de har gemensam är uppgiften att förbättra livsvillkoren för människor som befinner sig i utanförskap och missbruk, med alla dess konsekvenser.

För de organisationer som bedriver dygnet runt rehabilitering har Rainbow Sweden utveckla ett speciellt kvalitetssäkringssystem, Rainbow Quality System (RQS). Rainbow Sweden står för drygt tio procent av landets totala utbud av dygnet-runtrehabilitering.

Basta Gruppen; www.basta.se
Comigen; www.comigen.nu
Comintegra; www.comintegra.se
Convictus; www.convictus.org
Dianova; www.dianovasverige.org
Länkarna Huddinge; www.huddingelankarna.com
Nobba Brass & Nubbe; www.nobba.nu
Prima Gruppen (fd Johanneshovslänkarna) www.primagruppen.se
Roxnäs behandlingshem www.hagbyhemmet.se

Antaget av Rainbows styrelse den 16 juni 2010